Skriv ut den här sidan

Resultat

Tack vare Bamse-studien har många upptäckter gjorts kring allergirelaterade sjukdomar med ett stort antal vetenskapliga artiklar som följd. Här redovisar vi ett urval av de resultat som hittills kommit fram. Resultaten baseras på data som samlats från det att barnen föddes fram till 16 års ålder. 

Några av de senaste resultaten

  • Specifika genetiska faktorer påverkar risken att insjukna i allergisjukdom, till exempel ORMDL3-varianter.
  • Barn med eksem tidigt i livet har en kvarstående allergirelaterad sjukdom vid 12 år, särskilt om de också hade astma eller allergisnuva när de var små.
  • Vid 4, 8 och 16 år hade 25 procent, 35 procent och 45 procent allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen.
  • Under hela barndomen är björk- och gräspollen och pälsdjur de allergen som flest barn är allergiska mot.
  • Barn som utvecklar allergi mot björkpollen blir ofta också testpositiva för jordnöt och soja utan att detta har någon klinisk relevans.
  • Jordnöt har visat sig ha olika allergiframkallande ämnen med olika styrka och vissa av allergenen i jordnöt är lika allergen som finns i björkpollen. Barn med denna typ av jordnötsallergi verkar tåla jordnötter utan att få allvarliga reaktioner. Allergitest kan idag visa hur känslig ett barn är för jordnöt och ifall det egentligen är björkpollen som barnet är allergisk emot, och alltså inte reagerar allvarligt vid kontakt med jordnöt.
  • Amning under barnets fyra första månader minskar risken för astma upp till 8 års ålder och amning verkar även ha en positiv effekt på lugnfunktionen.
  • Rökning under graviditet även om barnet inte utsätts för rökning senare i livet medför en ökad risk för att barn utvecklar astma.
  • Sänkt lungfunktion i skolåldern är kopplat till exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret.
  • Ärftlighet och genetiska faktorer påverkar risken att insjukna i såväl astma, eksem som hösnuva.

Senast ändrad: 2016-04-14