Skriv ut den här sidan

Bamse-studiens genomförande

Bamse-studien startade år 1994 då barnen var två till tre månader gamla. Sedan dess har projektet genomfört en rad studier på denna grupp.

Två till tre månader

Studien startade i februari 1994. Nyblivna föräldrar bosatta i fyra områden i Storstockholm: Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad (Vasastaden och Norrmalm) tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen för att familjen skulle kunna delta var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår.

De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys. Barnen var då mellan två och tre månader gamla.

Insamlingsperioden avslutades i november 1996 då drygt 4 000 barn var inkluderade i studien. BVC sjuksköterskornas medverkan var mycket värdefull under denna period.

Ett och två år

Både när barnen var ett och två år gamla besvarade föräldrarna en uppföljningsenkät med frågor om eventuella symtom hos barnet som kunde förknippas med allergisjukdom. Barn med symtom på astma identifierades efter fastställda kriterier. En bostadsundersökning (mätning av fukt, ventilation, temperatur och kvävedioxid) utfördes hos barn med symtom på astma och hos slumpvis utvalda kontroller.

Fyra år

När barnen fyllde fyra år var det dags för en ny enkät samt en klinisk undersökning. Denna omfattade bland annat lungfunktionsmätningar, blodprov och längd eller vikt. Blodprovet togs för att se om barnet hade allergiantikroppar mot vanligt förkommande luftvägs- eller födoämnesallergen.

Syftet med 4-årsundersökningen var att med objektiva mått få fram uppgifter om barns allergisjukdomar samt att samla in information om riskfaktorer i barnens närmiljö.

Åtta år

Vid 8 års ålder besvarade föräldrarna nästa frågeformulär och barnet inbjöds till en ny klinisk uppföljning. Även denna gång omfattade den kliniska undersökningen lungfunktionsmätningar och blodprover. Barn och föräldrar besvarade också ett formulär kring barnets matvanor.
Syftet med denna uppföljning var bland annat att studera varför en del barn som insjuknat i någon allergisjukdom fortsätter att ha besvär, medan andra verkar ha vuxit ifrån dem. Likaså varför vissa blir lindrigt sjuka, medan andra blir svårt sjuka.

Tolv år

12-årsuppföljningen utfördes under 2008 då barn och föräldrar fick besvara var sitt frågeformulär. De yngsta av de ca 4 000 ungdomar som ingår studien hade då hunnit bli 12 år gamla.

Syftet med denna uppföljning var bland annat att studera hur den allergiska sjukdomen förändras över tid (pubertetsutveckling), samt att titta på livskvalitet hos ungdomar med eksem. Av de familjer som gick med i studien 15 år tidigare svarade hela 82 procent på enkäten. Majoriteten (2/3 av familjerna) valde att göra detta via en webbenkät på internet.

Sexton år

16-årsuppföljningen utfördes 2010-2013 då ungdomarna var 16 år gamla. Även denna gång fick ungdomar och föräldrar besvara varsitt frågeformulär och en ny klinisk undersökning genomfördes.

Syftet med denna uppföljning var bland annat att studera genetiska mekanismer samt livsstilsfaktorer för uppkomst av allergisjukdom i relation till miljöexponeringar.

Framtiden

Det finns i nuläget inget slutdatum för Bamse. Bamse-kohorten är mycket värdefull och har bidragit till mycket ny kunskap om hur allergisjukdom utvecklas under uppväxten och om orsaker till allergisjukdom hos barn. Vi planerar för en ny uppföljning med start 2016-2017 när ungdomarna är drygt 20 år.

Senast ändrad: 2016-04-14