Skriv ut den här sidan

Fysisk samhällsplanering

Behovet av nya bostäder, utbyggd infrastruktur, skolor och sjukhus växer snabbt. Samtidigt pågår klimatförändringarna, som för Stockholmsregionens del väntas innebära ett varmare och blötare klimat, vilket kommer att påverka vägar, järnvägar, bebyggelse och VA-system.

Stora krav ställs på hur staden, inklusive dess bebyggelse, planeras och utvecklas för att stå emot väntade dramatiska väderförhållanden med extrema värmeböljor, höga nederbördsmängder och skyfall. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg både för att minska klimatutsläppen och för att skydda oss mot effekter av klimatförändringarna.

Vägledning från länsstyrelserna

År 2011 ändrades Plan och bygglagen, PBL, så att kommuner fick möjlighet att väga in klimatfrågan i den fysiska planeringen. Sveriges länsstyrelser i samverkan har därefter utarbetat en vägledning till landets kommuner för hur denna planering kan se ut. Vägledningen handlar exempelvis om att utifrån framtida förväntade klimatförhållanden avsätta tillräckliga skyddsavstånd och att hantera bebyggelse och infrastruktur utifrån ett klimat i förändring.

Kollektivtrafik, grönområden och vatten

För att minska bidraget till klimatförändringar behövs också stora satsningar på ökad kollektivtrafik och förbättrade möjligheter för människor att ta sig fram i staden via säkra cykelvägar. För att lindra effekten av klimatförändringarna, och motverka uppkomsten av värmeöar över tätbebyggda områden, behöver staden även bli grönare.

Träd ger skugga och skydd mot solinstrålning och kan samtidigt bidra till avkylning av luften till följd av avdunstning. Forskning visar att detta kan bidra till att reducera avkylningsbehovet inomhus med upp till 30 procent, vilket kan minska hälsokonsekvenserna av värmeböljor. Ökad vegetation i städerna bidrar också, i viss mån, till förbättrad luftkvalitet genom upptag av vissa luftföroreningar. Växtlighet minskar också risken för översvämningar, och tät vegetation kan bidra till minskat buller i ett område. Ytterligare en fördel med ökad växtlighet i staden är att närhet till grönområden, helst på gångavstånd från bostaden främjar god hälsa.

Effektiva lösningar kommer också att behövas för att hantera stora regnmängder, skyfall och stigande havsnivåer, där det bland annat handlar om att placera byggnader och funktioner med hänsyn till risken för att utsättas för höga vattenflöden, ras och översvämningar. Det är därför viktigt att identifiera var i kommunen det är lämpligt respektive inte lämpligt att uppföra byggnader. För Stockholms län finns sådan riskkartor för konsekvenser av översvämningar framtagna av Länsstyrelsen i Stockholms län. 

Nationellt kunskapscentrum

På regeringens uppdrag har det även byggts upp ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, bland annat i syfte att bidra med kunskap för ett effektivt i klimatanpassningsarbetet. Portalen bygger på ett samarbete mellan fjorton statliga myndigheter i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, och leds av SMHI. 

Senast ändrad: 2015-03-31