Kemisk exponering inomhus
Byggnads- och inredningsmaterial är den viktigaste källan till kemiska ämnen i inomhusluften. Fukt- och mögelskador i en byggnad kan dessutom medföra att halten flyktiga organiska kemiska ämnen (VOC) ökar. Även konsumentprodukter bidrar till den totala halten av kemiska ämnen i inomhusluften.
Hittills har man inte, med undantag för formaldehyd, kunnat fastställa några entydiga samband mellan luftens kemiska sammansättning och de symtom som människor relaterar till inomhusmiljön. Ofta används den totala mängden flyktiga ämnen i luften som indikator på luftkvaliteten. Denna användning ifrågasätts starkt och det finns inga normvärden för de låga halter som normalt förekommer inomhus i bostäder, förskolor skolor och kontor.
Spåra föroreningens källa
I de fall man trots allt bestämmer sig för att göra en luftmätning bör syftet istället vara att försöka spåra en källa till luftföroreningarna. Förekomst av enskilda flyktiga ämnen kan indikera olika typer av skador i en byggnad och kan användas även för att utvärdera effekter av en åtgärd. En och samma VOC kan dock ha olika ursprung.
För att utföra en mätning väl, måste man veta vad man gör och planera noga. För att kunna göra en korrekt tolkning av en VOC-mätning krävs ett samarbete mellan innemiljöutredaren och en kunnig kemist på analyslaboratoriet.
Formaldehyd
Formaldehyd tillförs inomhusluften från exempelvis byggnadsmaterial, möbler och vattenbaserade färger, cigarettrök, kosmetika och hygienprodukter, men även från luftföroreningar utomhus. Boverkets bedömning är att inomhuskoncentrationerna av formaldehyd i svenska bostäder ligger markant under riktvärdet från Världshälsoorganisationen, WHO, och att det därför endast bör finnas risk för ohälsa hos särskilt känsliga personer.
Andra kemiska ämnen
Även andra kemiska ämnen som identifierats i inomhusmiljön diskuteras i relation till olika hälsoeffekter. Några av dessa har uppmärksammats på senare tid, framför allt för potentiellt hormonstörande effekter.
Ftalater
En hel rad konsumentprodukter, inklusive kosmetika och hygienprodukter, innehåller ftalater. De största mängderna finns emellertid som mjukgörare i golvbeläggningsprodukter, tapeter, kabel, folie och vävplast. Förekomst av ftalater har påvisats i såväl luftburet damm som i deponerat damm i både hem och förskolemiljöer.
Flamskyddsmedel, mjukgörare och polyflourerade föreningar
Andra ämnen vars förekomst uppmärksammats, på grund av potentiella miljö- och hälsoeffekter, och som uppmätts i olika inomhusmiljöer, är bromerade flamskyddsmedel (BFR) och polyfluorerade föreningar (PFOS och PFOA).
Bromerade flamskyddsmedel förekommer till exempel i elektronikprodukter, möbler, textilier och byggmaterial/skumplast och polyflourerade ämnen i impregneringsmedel för kläder, skor, möbler och golvpolish. Även användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar, och är numer vanligt förekommande i alla typer av inomhusmiljöer.
PCB
Användningen av polyklorerade bifenyler, PCB, är sedan 1973 helt förbjuden i Sverige. PCB finns emellertid fortfarande kvar i många produkter, främst sådana som används i byggnader - exempelvis fogmassor, isolerrutor och plastbaserade golv. Inventeringar visar att den totala mängden PCB i fastigheter är betydande och kan medföra viss kontaminering av inomhusluften. År 2012 kom ett nytt kriteriedokument för PCB.