Skriv ut den här sidan

Fukt och mögel

Fukt kan byggas in i hus, tränga in i byggnaden genom kapillärsugning underifrån eller orsakas av regn, snö och vattenläckage. Även bristfällig ventilation, och därmed kvarhållen fukt från aktiviteter som dusch och tvätt, kan leda till fuktskador.

Om en byggnadsdel får vara fuktig en längre tid börjar mikroorganismer – mögel och bakterier – att växa. Från mikroorganismerna avges olika ämnen som kan verka irriterande eller orsaka annan mer diffus hälsopåverkan. En stark dominans av en enskild grupp eller art av mikroorganismer i inomhusluften indikerar att det kan finnas problem i byggnaden.

I Sverige är de flesta fuktskador väl dolda inne i huskonstruktionen och det kan därför vara svårt att fastställa sådana skador. Om en byggnad har en fuktskada luktar det ibland, men inte alltid, mögel. Mögellukt kan därför vara en indikation på dolda fuktskador, men avsaknad av mögellukt utesluter inte att sådana skador finns. Hur mögel luktar påverkas av det material möglet växer på och det är inte alltid man associerar lukten till mögel.

Svårt att upptäcka

Mögelsporer finns överallt i vår omgivningsmiljö men aktiv mögelväxt förutsätter tillgång till organsikt material, syre och en relativ luftfuktighet över 70-75 procent. 

Beräkningar baserade på den nationella miljöhälsoenkäten 2007 visade att cirka 18 procent av Sveriges befolkning har tecken på fukt och/eller mögelskador i sin bostad. I en miljöhälsoenkät riktad till barnfamiljer 2011 var motsvarande siffra cirka 11 procent.

Främst är det rapporteringen av synliga fuktskador i bostaden som avviker där drygt 8 procent av barnens föräldrar rapporterade att sådana skador funnits, jämfört med 17 procent 2003. Data från Boverkets studie Betsi, baserat på besiktningsmännens bedömning, talar dock för att detta kan var en underskattning.

Besiktningsdata visade att 30 procent av småhusen och 10 procent av flerbostadshusen hade mögelpåväxt eller mögellukt i minst en byggnadsdel. Sannolikt kan skillnad därför i huvudsak förklaras av att frågeställningen förändrats något i den senare enkäten.

Åtgärder efter fuktskada

Vid akuta vattenskador är det viktigt att skadan åtgärdas omgående och att fukten torkas ut snabbt och fullständigt innan de mikrobiella och kemiska processerna kommit igång på allvar. Fastighetsägaren måste omgående se till att öppna upp fuktiga byggnadskonstruktioner så att avfuktningen kan bli effektiv. Efter någon vecka kan det vara för sent och isolering/trämaterial m.m. kan ha blivit så mikrobiellt skadat att det måste bytas. Även byggnadsmaterial med uttorkad mikrobiell växt kan orsaka hälsobesvär.

Grundregeln för sanering av en fuktskada är att byta ut angripet material, som mögligt trä, isolering och fuktskadade plastmattor, samt att använda bästa möjliga teknik för att förhindra att skadan återkommer.

Senast ändrad: 2015-03-31