Skriv ut den här sidan

Buller i omgivningen

Omgivningsbuller är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och vi utsätts dagligen för buller från en rad olika källor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället. 

Trots insatser för att minska exponeringen så utgör buller ett allt större problem, framför allt beroende på en ökad urbanisering och tillväxt av transportsektorn. 

Källor till buller

De främsta källorna till omgivningsbuller är trafik, det vill säga buller från vägar, järnvägar och flyg, även om ljud från grannar, byggarbetsplatser och industrier också bidrar. En sammanställning som gjordes 2006 visar att ungefär 2 miljoner svenskar utsätts för buller som överskrider det riktvärde som regeringen satt upp för buller utomhus i bostadsmiljön (55 dB LAeq). Flest personer exponeras för buller från vägtrafik (1 730 000), följt av buller från spår- (225 000) och flygtrafik (13 000).

Att de tysta områdena i samhället blir allt färre påverkar både hälsa och välbefinnande. Exempel på hälsoeffekter som kan uppkomma till följd av buller är allmän störning, sömnstörning, försämrad kommunikation, effekter på inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Nyare studier visar att långtidsexponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, men mer forskning behövs som underlag för hälsoriskbedömningen.

Buller i Stockholms län

Stockholms län är en region som expanderar kraftigt och prognoser visar att länet kommer att ha en fortsatt stark befolkningstillväxt med upp till 2,6 miljoner invånare år 2030. Samtidigt spås efterfrågan på transporter öka med mellan 40 och 50 procent de kommande 20 åren. Utan åtgärder medför detta en ökning av ljudnivåerna i regionen och att antalet tysta och rekreativa områden reduceras. 

Trenden är att störningarna till följd av buller i Stockholms län ökar. I den regionala miljöhälsoenkäten 2007 rapporterade 19 procent att de minst en gång per vecka besväras av väg-, tåg- eller flygbuller, vilket var en kraftig ökning från år 1997 då endast 9 procent rapporterade liknande störning. Även andelen sömnstörda ökade, från 2 procent 1997 till 5 procent 2007.

Våra insatser

Centrum för arbets- och miljömedicin arbetar aktivt för att förebygga ohälsa till följd av buller bland invånarna i Stockholms län. Vi följer upp bullersituationen i länet, bevakar trender vad gäller störningar och besvär relaterade till buller, sprider information och ger råd till allmänheten, kommuner och myndigheter samt arbetar aktivt med olika regionala projekt om buller.

Det regionala bullernätverket

Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Kommunförbundet Stockholms län driver vi det regionala bullernätverket i Stockholm. Syftet med nätverket är att bidra till samverkan över kommun- och yrkesgränser inom områden så som tillsyn, kartläggning, åtgärder, fysisk planering samt forskning och hälsa. Vidare ska nätverket stimulera till erfarenhetsutbyte och bidra till kunskapsspridning inom buller och ljudmiljö och därigenom öka den regionala kompetensen inom bullerområdet samt skapa förutsättningar för att miljömålen gällande buller ska uppnås.

Aktuella projekt

Särskilt uppdrag om kartläggning av omgivningsbuller (2013-2015)

Syftet med projektet är att bidra till att karteringar av omgivningsbuller utförs på ett standardiserat sätt för upprättandet av en högkvalitativ och harmoniserad karta över omgivningsbuller i länet. I projektet ingår att

  1. utarbeta en specifikation/plan för hur bullerkartläggning bör göras
  2. förankra planen och samordna arbetet med den
  3. bearbeta och kommunicera resultaten samt
  4. ge stöd till kommuner, konsulter och andra relevanta aktörer för genomförandet.

Slutsatser från projektets första fas (2013) publicerades i april 2014.

Forskning

Centrum för Arbets- och Miljömedicin har ett nära samarbete med Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och deltar i flera forskningsprojekt om buller och hälsa. För närvarande pågår studier av trafikbuller (väg- tåg- och flyg) och överviktsmarkörer, exempelvis BMI och bukomfång, samt om flygbuller och livskvalitet.