Vanligare bland flickor med odiagnostiserad och underbehandlad astma

Fler flickor än pojkar har odiagnostiserad astma vid 16 års ålder, enligt en ny studie från Karolinska institutet baserad på data från BAMSE-projektet. Det är också fler flickor än pojkar som har okontrollerad astma.

Det finns mycket forskning kring astma men få studier om astma hos just tonåringar. Syftet med doktoranden Maria Ödlings studie var därför att beskriva astma och svår astma hos ungdomar och hur det skiljer sig mellan pojkar och flickor bland annat kring hur många som har astma, ifall man har fått en doktorsdiagnos, vilken behandling man fått och hur uttag av läkemedel ser ut.

Studien baserades på 16-års data från den så kallade Bamse-kohorten som du kan läsa mer om längre ner.

Skillnader mellan flickor och pojkar

Vid 16 års ålder uppfyllde 14,2 procent av studiedeltagarna definitionen av astma. I likhet med i flera andra studier så visade även Maria Ödlings studie ett könsskifte mot flickor vid 16 års ålder, vilket betyder att sjukdomen var vanligare bland flickor jämfört med bland pojkar trots att den vid tidigare åldrar varit vanligare hos pojkar.

Totalt 46,2 procent av 16-åringarna med astma hade okontrollerad astma och av dem hade flickor mer sällan en läkardiagnos och deras sjukdom var också oftare okontrollerad jämfört med hos pojkar.

Totalt 23,8% av ungdomarna med astma hade hämtat ut höga dagliga doser av inhalationssteroider (en sorts astmamedicin som tas via inhalator) under de senaste 18 månaderna och bland dem var fler pojkar.  

– Det finns en diskussion kring ifall astma är underdiagnostiserad, underbehandlad och svårare bland tjejer och vår studie tyder på att det är så, säger Maria Ödling.

6,7 % av ungdomarna hade så kallad svår astma (se definition till höger/härunder om du tittar från mobil). Här såg man ingen statistisk skillnad mellan pojkar och flickor.

Hur skulle den här studien kunna komma till nytta för ungdomar med astma framöver?

– Trots att en stor del av ungdomar med astma har okontrollerad sjukdom så fortsätter många att vara underbehandlade och det finns könsskillnader. Resultaten visar på hur viktigt det är att den vårdpersonal ungdomarna kommer i kontakt med identifierar astman och att deras vårdgivare kontrollerar behandlingen. Speciellt hos kvinnliga ungdomar med astma, säger Maria Ödling.

Mer om astma

I Sverige har cirka 10 procent av den vuxna befolkningen och cirka 9 % av barnen astma, enligt Astma- och allergiförbundet. Av dem lider mellan 2 och 5 procent, beroende hur man definierar det, av så kallad svår astma. Vi vet att astma är en vanlig kronisk lungsjukdom, som ofta debuterar tidigt i livet och att astma är vanligast hos pojkar upp till tonåren för att sedan vara vanligast hos flickor. Det finns två huvudtyper av astma: allergisk och icke-allergisk.

Om BAMSE-projektet

BAMSE är en så kallad födelsekohort, det vill säga alla deltagare är födda under samma kalenderår. BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996 i områdena Norrmalm, Järfälla, Solna och Sundbyberg. Syftet är att samla in data och material för att kunna undersöka hur miljön påverkar barns astma och allergi. När barnen rekryterades var de två till tre månader gamla och sedan har de följts upp med enkäter vid ett, två, fyra, åtta, tolv, sexton och nu 24 års ålder – samt vid fyra tillfällen även tillsammans med kliniska undersökningar. Det är en av Europas största populationsbaserade födelsekohorter.

BAMSE-projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Text: Sarah Wiklund

Publicerad 2018-10-03