Start för forskningsprogrammet "Ett hållbart nytt arbetsliv"

Dagens arbetsliv innebär nya villkor för oss som arbetstagare men vad betyder det för vår fysiska och psykiska hälsa, idag och i ett längre perspektiv? Och hur kan vi jobba effektivt för att förbättra och skapa hållbara arbetsvillkor i det nya arbetslandskapet? Att undersöka de här frågorna på djupet är syftet med forskningsprogrammet ”Ett hållbart nytt arbetsliv” som startade vid årsskiftet.

Vi förväntas idag vara tillgängliga en större del av dygnet samtidigt som anställningstryggheten minskar i och med att tillfälliga anställningsformer ökar i antal. Ny teknik innebär ändrade arbetsförhållanden och nya typer av tjänster. Det kommer in nya grupper i Sveriges arbetskraft från andra länder, hur ser deras villkor ut och hur påverkar det arbetsmarknaden?

I forskningsprogrammet ”Ett hållbart nytt arbetsliv” kommer en tvärvetenskaplig grupp forskare med kompetens inom yrkesmedicin, beteendevetenskap, nationalekonomi, teknik, arbetsmarknad och juridik att titta närmare på dagens arbetsliv. Hur ser det ut när det gäller människors arbetsvillkor idag och vilken effekt får de förändringar som pågår? Vad utsätts vi för som främjar eller riskerar vår hälsa? Studien kommer också att belysa hur samhällets etablerade styrmedel fungerar i det nya arbetslivet och hur kunskapsallianser kan vara ett sätt att komma framåt i arbetsmiljöfrågor. Forskningsprogrammet är indelat i fyra olika delar och kommer att pågå under sex år.

– Det finns ett stort behov av mer och djupare kunskap om det nya arbetslivet, något som även regeringen har uppmärksammat i underlaget till den forskningspolitiska propositionen, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet och verksamhetschef vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), en av forskarna i programmet.

Maria Albin berättar kort om de fyra delarna

Del 1 En kombinerad jobbexponeringsmatris

– Den första delen handlar om att kunna följa hur arbetsvillkoren förändras, på gott och ont, för olika yrkesgrupper, för personer i olika åldrar, av olika kön och med olika etnicitet. Och här kommer vi inte bara titta på en faktor i taget utan på summan av allt som kan påverka. Praktiskt handlar det om att ta fram en kombinerad jobbexponeringsmatris* som inkluderar alla exponeringar vi behöver studera. Det betyder att vi kommer kunna följa hur olika yrkesgruppers exponering för en mängd olika faktorer ser ut och förändras över tid. Det blir ett helt nytt grepp att kombinera olika exponeringar på det här viset, det är något vi inte har kunnat göra i tidigare studier.

Del 2 Hur påverkar våra arbetsvillkor vår hälsa i ett livsloppsperspektiv

– Del två handlar om hur arbetsvillkoren påverkar hälsan på sikt. Vi vet till exempel att längre perioder av arbetslöshet i ungdomen påverkar hälsan också senare i livet. Vi vet också att om man utsätts för vissa kemikalier så kan det ge effekt på hälsan inte bara akut utan också efter många år. I denna delstudie kommer vi att undersöka flera viktiga faktorer som på samma sätt kan ha varierande betydelse under olika skeden av livet.

Del 3 Samhällets styrmedel

– I del tre ska vi titta närmare på statens styrmedel, det vill säga de metoder de har för att kunna påverka arbetsmiljön såsom arbetsskadeförsäkringen, Arbetsmiljöverkets inspektioner och krav på arbetsmiljön i upphandlingar. Vi vill ta reda på hur effektiva de är och om de går att förbättra. När det gäller arbetsskadeförsäkringen kommer vi att undersöka hur det fungerar i Sverige men också hur man gör i andra länder. Upphandlingar kommer att analyseras rent juridiskt. När det gäller inspektioner handlar det om att utveckla nya sätt att identifiera arbetsplatser med dålig arbetsmiljö.

Del 4 Kunskapsallianser

– Förutom dessa så kallade ”hårda” styrmedel skapas det genom forskning och annan kunskapsproduktion en kunskapsmassa. Att förmedla denna kunskap till dem som äger frågorna mer effektivt skulle kanske vara lika verkningsfullt när det gäller att påverka arbetsmiljön i rätt riktning som de hårda styrmedlen. Begreppet kunskapsallians innebär att man går ihop med någon som har en annan sorts kunskap och gemensamt kan göra något som ingen kunde göra var för sig. En tänkbar partner i en sådan allians är utbildningsväsendet. En annan är arbetsmarknadens olika branschgemensamma arbetsmiljöråd.

Växelverkan mellan forskning och landstingsverksamhet

Tanken är att kunskaperna från programmet sen kommer att kunna omsättas praktiskt genom CAMM och andra landstingsverksamheter.

– Jobbexponeringsmatrisen kommer att bli ett viktigt verktyg för landstinget när det gäller att titta på arbetshälsans utveckling i länet och vilka åtgärder som kan behöva sättas in. Programmets fjärde del innebär en väldigt direkt nytta och ligger nära det vi redan gör på CAMM, till exempel vårt aktuella projekt Hälsosam yrkesdebut (se länk till höger/härunder) som handlar om att hjälpa ungdomar att välja ett hållbart yrke utifrån sina hälsoförutsättningar. Det finns ju en växelverkan här. Jag tror inte vi hade kunnat utforma det här forskningsprogrammet utan våra erfarenheter från arbetet inom landstinget samtidigt som vi på landstingssidan kommer att kunna utnyttja många av de lärdomar vi får genom forskningsprogrammet, säger Maria Albin.

Flera av de forskare som deltar i programmet jobbar på CAMM men bedriver också forskning vid Karolinska Institutets arbetsmedicinska enhet. 

 

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton (toppbild), Helena Edström (porträtt Maria Albin)