Stadsplanerare fick inspiration från Harvard

Stockholm förtätas allt mer men hur ska kunskap om miljö, hållbarhet och hälsa tas tillvara i stadsplaneringen? Frågan genomsyrade den regionala miljödagen som besöktes av författaren bakom boken Stadens triumf: Harvardprofessorn Edward Glaeser. 

Runt 250 politiker, tjänstemän, forskare och studenter deltog vid den regionala miljödagen på temat framtidens stad den 14 april i Karolinska Institutets Aula Medica – den moderna och iögonfallande glasfasadbyggnaden i den framväxande stadsdelen Hagastaden. En passande plats med tanke på miljödagens förändrings- och framtidsfokus.

– Under miljödagen vill vi lyfta blicken från vardagens problem och fokusera diskussionen på hur stadsplanerare och forskare bäst kan samarbeta för att nå en miljö- och hälsomässigt hållbart förtätad stad i framtiden, sa inledningsvis en av arrangörerna Tom Bellander, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Förtätning kan ge fördelar

För att ge bränsle till de visionära diskussionerna fanns en inspiratör av rang på plats: Edward Glaeser, ekonomiprofessor vid Harvard University och författare till boken Stadens triumf. Han höll ett historiskt-ekonomiskt föredrag om befolkningstäta städers möjligheter och dragningskraft.

– Själva essensen av urbaniseringen är att den befolkningstäta staden erbjuder fler vägar till en rikare framtid än landsbygden. Det är ingen slump att en växande andel av världens befolkning bor i storstäder, sa Edward Glaeser.

Edward Glaeser, ekonomiprofessor vid Harvard University. Foto: Tom Bellander

Tendensen präglar även Sverige. Befolkningen i Stockholms län växer snabbt och vid årsskiftet hade länet enligt Länsstyrelsens statistik knappt 2,2 miljoner invånare. Förtätningen innebär en rad utmaningar för stadsplaneringen men utgår man från Edward Glaesers forskning kan stockholmarna våga sig på att se ljust på utvecklingen.

Hans forskning visar ett samband mellan befolkningstäthet och ekonomisk tillväxt, mätt i BNP per capita. Invånartäta storstäder har i en amerikansk jämförelse även visat sig stå starkare och klara sig bättre vid finanskriser. Men stadens triumf beror inte enbart på invånartätheten. Forskning visar att även befolkningens utbildningsnivå spelar roll. Eller, som Edward Glaeser uttrycker det: Kunskap är viktigare än utrymme och det lönar sig att ha utbildade grannar.

– Det är storstäders brist på utrymme och avstånd mellan människor som möjliggör möten, idéskapande, företagsamhet och problemlösning, sa han.

Medellivslängd ökar

Hur bygger man då en förtätad stad som tar hänsyn till miljö och hälsa? Edward Glaeser förespråkar en stadsförtätning på höjden genom fler skyskrapor, bland annat eftersom utökad geografisk yta innebär miljömässigt negativa konsekvenser som ökad biltrafik.

Om skyskrapor är vägen för Stockholm återstår att se. Men klart är att det är viktigt att diskutera den långa rad av miljömedicinska riskfaktorer som är kopplade till stadsförtätning, konstaterade epidemiolog och professor Tom Bellander i sitt föredrag.

– Det handlar exempelvis om luftföroreningar och buller, minskad eller utebliven fysisk aktivitet, minskade grönområden, ökade emissioner från byggnadsmaterial och ökad spridning av smittämnen. Men många av dessa riskfaktorer går att förebygga och förhindra genom en stadsplanering som inkluderar miljömedicinsk kunskap, sa Tom Bellander.

Han konstaterade också att forskning visar att det sett mellan åren 1960 och 2011 finns en tendens till ökad medellivslängd i länder där andelen invånare i städer ökar.

Workshop om framtida staden

På plats på miljödagen fanns även Gustav Hemming, centerpartistiskt landstingsråd med ansvar för miljö, tillväxt, regionplanering, skärgård, landsbygd och sjötrafik. Han poängterade i sitt föredrag vikten av att regionplaneringen bidrar till en framkomlig och klimatsmart stad.

– Studier visar att urban utglesning, så kallad urban sprawl, har ett samband med ökad fetma. Mer bilar ger också sämre luft och på det följer hälsobesvär. En tät, grön och hållbar stad är därför också en hälsosam stad, sa Gustav Hemming.

Det är ett faktum att när bilåkande är ett tvång för att människor ska kunna uträtta alla sina dagliga behov ökar klimatpåverkan från transportsektorn.

– Om vi vill sänka vår regions klimatpåverkan måste vi bygga täta, hållbara och kompletta städer uppbyggda kring kollektivtrafik, cykel och gång, sa Gustav Hemming.

Gustav Hemming, centerpartistiskt landstingsråd. Foto: Tom Bellander

Den regionala miljödagen avslutades med en workshop där politiker, tjänstemän och forskare diskuterade stadsstruktur, bebyggelse, relation mellan stad och landsbygd samt samarbetsformer mellan stadsplanerare och forskare. En återkommande slutsats i grupparbetena var vikten av att miljö- och hälsoaspekter kommer in tidigt i planeringsprocessen. När sådana frågor kommer in sent uppfattas de lätt som externa belastningar snarare än viktiga planeringsmål.

– Många av de synpunkter som kom fram under dagen kommer att kunna påverka den nya Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS, som är under utarbetande. Vi kan också se den regionala miljödagen som ett steg på vägen när det gäller att få områdena planering och miljöhälsa att närma sig varandra. Det är ganska skilda kulturer, så det krävs ett aktivt intresse från båda parter för att det ska lyckas, sa Tom Bellander efter workshopen.

Gav förmiddagens föredrag av Edward Glaeser det bränsle till workshopen som du hoppades på?

– Det är helt klart att förtätning av befintliga stadsstrukturer innebär utmaningar för miljö och hälsa: Glaeser talar om ”the demons of density”. Men han poängterar också att dessa uppenbarligen kan hanteras i samhällen som kännetecknas av ”good management”. Det blev ett viktigt inspel till eftermiddagens diskussioner om planering, miljö och hälsa i Stockholmsregionen, sa Tom Bellander.

Helena Edström