Så påverkar förändringarna i lagstiftningen kring buller planeringen av byggprojekt

Hur har förändringarna i lagstiftningen kring buller vid bostäder och de höjda riktvärdena för trafikbuller påverkat planeringsprocessen vid byggprojekt? På Bullernätverkets överbokade halvdagsseminarium den 26 januari fick flera olika aktörer ge sin bild.


Under 2015 ändrades plan- och bygglagen, PBL, gällande buller och en
förordning som reglerar de tillåtna nivåerna av trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft (se länk till höger/härunder).  Under förra året reviderades förordningen då några av riktvärdena för buller vid bostäder höjdes. Förändringarna i lagstiftningen har påverkat förutsättningarna för hur buller kan hanteras i byggprojekt. Det var temat för Bullernätverkets halvdagsseminarium den 26 januari där Länsstyrelsen, Boverket, Stockholms Stad men även en representant från byggbranschen och en konsult inom buller gav sin syn på hur de tolkar den nya situationen. 

Oklarhet i länet kring tillämpningen av nya paragrafer

Den första presentationen gjordes av Länsstyrelsens Tatjana Joksimovic (Tre år med förordningen (2015:216) och tjugo år med Stockholmsmodellen) och handlade om Länsstyrelsens syn på bullerproblematiken i planprocessen. Det framkom bland annat att det råder oklarheter i länets kommuner om hur förordningen och de nya paragraferna ska tillämpas. Tatjana ansåg också att länsstyrelsen bör medverka i ett tidigt stadium i planeringsdialog med kommunerna, särskilt när det gäller komplexa planer.

Svårt att klara bullerkraven på uteplatser

Därefter gav akustikern Lisa Johansson (Buller i planprocessen - konsultens perspektiv) ett konsultperspektiv på trafikbullerförordningen. Hon ansåg att en effekt av de nya reglerna är att behovet av genomarbetade bullerutredningar har ökat. Lisa Johansson berättade också att det svåraste i ett byggprojekt kan vara att klara bullerkraven som ställs på uteplatsen, samtidigt påpekade hon att offentliga platser och miljöer inte får glömmas bort.

För tidigt att följa upp bullerförordningen, enligt Boverket

Magnus Lindquist och Jörgen Lundquist från Boverket (Aktuellt från Boverket) berättade kort om två regeringsuppdrag som sammanfattas i två rapporter som publicerades 2017 (Buller och bostadsbyggande, Uppföljning av omgivningsbuller). Slutsatsen från bägge uppdragen var bland annat att det är för tidigt att följa upp trafikbullerförordningen och att behovet av vägledning och information är mycket stort. Magnus Lindquist informerade också om de olika utbildningar som Boverket har, bland annat ”Buller i PBL (Plan- och bygglagen)”. Under 2018 planerar Boverket att ta fram en vägledning om trafikbullerförordningen och fortsätta dialogen med bygg- och bostadsföretag.

Birgitta Gorén (En byggaktörs perspektiv) gav byggbranschens syn på trafikbullerförordningen och efterfrågade tydlighet.

Stockholms stads vägledning om buller i planeringen

Karl Malmberg från Stockholms Stad presenterade slutligen Stockholms stads vägledning om buller i planeringen. I vägledningens kan man bland annat läsa:

  • tolkningar av förordningen
  • hur frågor som handlar om buller vid skola, idrottsplats och industri ska hanteras
  • om olika typer av bullerutredningar.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion som leddes av Kerstin Blom Bokliden (SKL).

Presentationer att ladda ner

Presentationerna från seminariet finns att ladda ner från Bullernätverkets hemsida. Se länk uppe till höger/härunder (mobil). Det kommer också att läggas ut en sammanfattning av gruppdiskussionerna här inom kort.

Om Bullernätverket

Bullernätverket i Stockholms län är ett forum för samverkan i bullerfrågor. Nätverket bildades år 2005 på initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Centrum för arbets- och Miljömedicin (CAMM). Nätverkets syfte är att öka kompetensen inom bullerområdet och att skapa förutsättningar för att miljömålen för buller ska uppnås. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom seminarier, ämnesspecifika projekt och omvärldsbevakning.

 

Text: Antonios Georgelis
Foto: Matton