Jobbyten ökar sannolikhet för fortsatt arbete

Jobbyten ökar sannolikheten för att långtidssjukskrivna stannar kvar i arbetslivet. Det visar en studie från Centrum för arbets- och miljömedicin om jobbyten som arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. 

- Vår studie är den första i sitt slag att undersöka jobbyten som arbetslivinriktad rehabiliteringsåtgärd, säger en av rapportförfattarna Gun Johansson, epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting.

Ungefär nio procent av arbetskraften står utanför arbetslivet under lång tid eller permanent – en situation som är kostsam både för samhället och för de sjukskrivna individerna. När det gäller att få sjukskrivna tillbaka i arbete finns det olika arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Vissa riktas mot individen, andra mot arbetsgivaren.

Förstärkt arbetslinje

2008 infördes den så kallade rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen vilket innebär att Försäkringskassan i sina bedömningar ska förhålla sig till fasta tidsgränser. Exempelvis ska sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning. 

- Med rehabiliteringskedjan har arbetslinjen, alltså drivkrafterna för att långtidssjukskrivna ska byta arbete, förstärkts i sjukförsäkringen, säger Gun Johansson.

Hon har, i en studie finansierad av AFA Försäkring, undersökt sjukskrivnas rörlighet på den svenska arbetsmarkanden innan 2008. Studien ”Rörlighet på arbetsmarkanden bland sjukskrivna” utgår från registeruppgifter i databasen LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier.

- Resultatet visar att det finns faktorer som tydligt ökar sannolikheten för att långtidssjukskrivna, alltså med minst 180 dagars sjukskrivning, byter jobb eller lämnar arbetslivet. Exempelvis tidigare erfarenhet av att byta jobb, heltidssjukskrivning och anställning på arbetsplatser som är små, har låg utbildningsnivå eller låg medelålder, säger Gun Johansson.

Bättre byta än stanna

Det visar sig också att arbetsplatser med en hög sjukfrånvaro har en mycket större sannolikhet att anställa personer med erfarenhet av tidigare sjukfrånvaro än arbetsplatser med låg sjukfrånvaro. 

- Ofta utgår man från att en låg sjukfrånvaro tyder på bra arbetsförhållanden och ett gott ledarskap. En alternativ hypotes, som vår studie ger stöd för, är att arbetsplatser med låg sjukfrånvaro anställer friska människor hellre än långtidssjuka, säger Gun Johansson.

Hur ser det då ut för de sjukskrivna som faktiskt byter jobb? Studien undersökte hur jobbyten bland sjukskrivna påverkade arbetslivsstatusen fyra år senare. Resultatet visar att bland de med hög sjukfrånvaro, mer än 180 dagar, var sannolikheten att vara kvar i arbete högre än bland de som inte bytte jobb.

- Eftersom vi utgår från data före 2008 är detta inte en utvärdering av rehabiliteringskedjan. Men våra resultat tyder på att ett system som uppmuntrar jobbyten kan hålla kvar människor längre i arbetslivet, säger Gun Johansson.

Helena Edström