Psykologer en nödvändig kompetens vid sambandsutredningar

Att bedöma, men framförallt att lyssna. Psykologerna Pirjo Savlin och Annika Lindahl Norberg bidrar med viktig kompetens i utredningarna vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).


Vid den arbets- och miljömedicinska mottagningen på CAMM utreder vi patienter vars sjukdom kan ha orsakats av faktorer i arbets- eller omgivningsmiljön. Att göra en så kallad sambandsutredning, där man alltså försöker fastställa vad som har orsakat patientens sjukdom,  är ett teamarbete som kräver många olika kompetenser och läkarna samarbetar med både yrkes- och miljöhygieniker, ergonomer och psykologer. Psykisk ohälsa är idag orsaken till nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar.

- Psykologer bidrar med viktig kompetens i det nödvändiga multidisciplinära teamarbete som vi gör vid mottagningen och psykologutredningarna utgör betydelsefulla underlag i till exempel arbetsskadeärenden. Fokus för psykologerna har varierat över åren men idag är det framförallt stress, mobbning och kränkande särbehandling, säger Lena Hillert, läkare och enhetschef för enheten för arbetshälsa på CAMM.

Psykologerna Pirjo Savlin och Annika Lindahl Norberg på CAMM:s enhet för arbetshälsa har bägge flera års erfarenhet av att jobba med patienter på CAMM.

- Vi pratar ibland om att det är lätt att dela upp i ”de medicinska patienterna” och ”de psykologiska patienterna” men man kan ju också välja att se det som att det finns olika typer av exponeringar i arbetsmiljön som kan ge ohälsa och en av dem är psykisk belastning, säger Annika Lindahl Norberg.

För att kunna bedöma ifall patientens besvär är arbetsrelaterade intervjuar psykologen patienten. och om möjligt intervjuas också andra medarbetare på arbetsplatsen.

- Helst vill vi prata med både en chef, ett skyddsombud och en kollega till patienten, gärna någon som stått lite utanför och sett vad som har hänt. Om fler personer berättar samma sak så stärker det så klart patientens historia, säger Pirjo Savlin.

Någon som lyssnar

Psykologens uppgift i sambandsbedömningen är att avgöra ifall det finns ett samband mellan organisatoriska och sociala faktorer i arbetet och ohälsa. Men en stor del av kontakten mellan psykolog och patient fyller också en terapeutisk funktion. Den stora majoriteten av de patienter som psykologerna träffar upplever att de har utsatts någon typ av mobbning eller kränkning. Hos psykologen på CAMM får patienten möjlighet att berätta sin historia. Kanske för första gången.

- Även om vi oftast bara träffar patienten ett fåtal gånger så är utredningen terapeutisk i sig. Man får berätta i lugn och ro för någon som lyssnar och inte till exempel hela tiden går in och försöker lösa saker eller säger ”ja, ja, men tänk nu inte mer på det”. Många gånger tar vi det flera gånger för berättelsen är ofta ganska ostrukturerad, framförallt i början. Men att sen ha fått lägga det där pusslet och ha blivit bemött med respekt, det gör ofta väldigt mycket, säger Annika Lindahl Norberg.

- Vi skriver ner en sammanfattning som patienten får läsa igenom. Det är en del i utredningen men för patienten kan det också innebära att man istället för att gå och bära den här starka berättelsen inom sig kan placera den utanför sig. Det kan vara en hjälp i arbetet med att släppa taget och kunna gå vidare, vilket ofta är den stora utmaningen, säger Pirjo Savlin.

Förebyggande arbete

En av de stora utmaningarna för CAMM och de andra arbets- och miljömedicinska klinikerna är att jobba för att förebygga psykisk ohälsa och för att underlätta återgång till arbete för de som blivit sjukskrivna. Metoden MiiNA, som står för  ”Metod för Individuell utredning och kortare Intervention vid Nydebuterad Arbetsrelaterad psykisk ohälsa”, har utvecklats vid CAMM med syftet att kartlägga relationen mellan psykisk ohälsa och händelser i arbetslivet respektive privatlivet. Det finns ofta mer än ett problemområde för patienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa och vilka problem som beror på arbetet kan vara svårt att avgöra. Ångest och depression kan finnas med i bilden och det är viktigt att rätt diagnos ställs i ett tidigt skede för att rätt behandling ska kunna inledas. (länk till info om MiiNA).

- En viktig del av MiiNA är att man kommer in i ett tidigt stadium, vilket har visat sig ge väldigt goda resultat! Tidigare utbildade vi personal inom företagshälsovården i MiiNA men det är en ganska omfattande metod vilket innebär att den också är resurskrävande. Med det system som gäller nu där företagen köper tjänster av företagshälsovården är det svårt att motivera en så pass dyr intervention som dessutom ska sättas in i ett tidigt skede, redan innan sjukskrivning. Förebyggande åtgärder är tyvärr ofta svåra att motivera ekonomiskt, säger Pirjo Savlin.

- Företagen satsar idag mycket på insatser som fokuserar på individen, som till exempel mindfulness-kurser. Det kan vara bra men om det är arbetsmiljön det är fel på så hjälper det ju tyvärr inte att individen lär sig stresshantera och sen skickas tillbaka till fronten för att bli skjuten på, så att säga. Det behövs åtgärder på en annan nivå, säger Annika Lindahl Norberg.

- Å andra sidan finns det en helt annan medvetenhet om arbetsrelaterad stress idag än det fanns för några år sen, vilket ökar möjligheterna att både att utveckla bra metoder och att motivera arbetsgivare att satsa på vetenskapligt testade insatser som faktiskt kan göra skillnad. 


Bilden: Vänster - Annika Lindahl Norberg, Höger - Pirjo Savlin

Text och foto: Sarah Wiklund

Publicerad 2018-04-13