Otydliga avtal ger kortsiktig företagshälsovård

Behov och målsättning är sällan preciserade när arbetsgivare och företagshälsovård skriver avtal, visar en ny studie. Risken är att avtalen främjar kortsiktig problemlösning istället för långsiktigt hälsosamma arbetsplatser. 

I takt med att allt färre arbetsgivare har en egen, intern, företagshälsovård har det blivit vanligare att arbetsgivare skriver avtal med fristående externa leverantörer av företagshälsovård. Främjar avtalen långsiktiga samarbeten för hälsosamma arbetsplatser? Det var en av frågeställningarna bakom en studie genomförd av forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting och Kungliga tekniska högskolan. 

- Avtalen är ofta otydliga och kortsiktiga – vilket gör att företagshälsovården kan få svårt att lära känna arbetsplatsen och dess behov av insatser. Det vanligaste är så kallade grundavtal, där arbetsgivaren kan köpa tjänster från företagshälsovården efter behov. Alltså då ett problem – exempelvis ett rehabiliteringsfall – redan uppstått, säger Marianne Parmsund, samhällsvetare vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting.

Ses inte som investering

I studien, som finansieras av Försäkringskassan, granskas ett 20-tal avtal mellan företagshälsovårdsaktörer och stora, små, privata och offentliga arbetsgivare. Dessutom har representanter från företagshälsovård och arbetsgivare intervjuats. Granskningen visar att avtalen ofta saknar arbetsplatsnära behovsanalyser, koppling till arbetsplatsens arbetsmiljöarbete och målformuleringar. Kvalitets- eller kompetenskrav på företagshälsovården – utöver öppettider – nämns sällan. Ofta specificerar avtalen regelbunden uppföljning av vilka tjänster som har beställts, men inte någon utvärdering av vad samarbetet mellan parterna ska leda till.

I vissa fall, när arbetsgivaren är ett stort företag eller en offentlig organisation, kan avtalstexten vara mer omfattande. Men intervjuer visar att en omfattande avtalstext i sig varken är en garant för långsiktigt samarbete, god arbetsplatskännedom eller förebyggande arbete. 

- Avtalen är ofta skrivna högt upp i den stora organisationen och kunskapen sipprar sällan ner till lokala enheter, första linjens chefer och anställda. Där känner man inte till eventuella långsiktiga syften med företagshälsovården. Man ser företagshälsovårdens produkter som kostnader, inte som potentiella investeringar i en hälsosam arbetsplats, säger Marianne Parmsund.

Tjänar på förebyggande insatser

Tidigare studier har identifierat nyckelfaktorer för en god arbetsmiljö, och i förlängningen en hälsosam arbetsplats. Det handlar om att ha väl utarbetade system för förebyggande arbetsmiljöarbete och tidig, aktiverande och arbetsplatsnära rehabilitering. 

- För att lyckas med det måste man tänka förebyggande och fokusera på hälsa. Det handlar om hur man följer upp hur medarbetarna mår, hur man lägger grunden för goda relationer mellan chefer och medarbetare. Och hur man tidigt – innan något har hänt – kan stötta chefer och medarbetare. Och hur man – om någonting har hänt – kan gå in med tidigt stöd för att behålla personen på arbetsplatsen. 

Att formuleringar kring strategiskt arbetsmiljöarbete och långsiktiga förebyggande insatser lyser med sin frånvaro i de flesta av de granskade avtalen är förstås ett nedslående resultat. Forskarna bakom studien hoppas därför att både arbetsgivare och företagshälsovård tar till sig av och reflekterar över resultaten.

- Båda parter tjänar på att redan i avtalsfasen fokusera på att skapa ett skräddarsytt, hälsofrämjande, behovsanpassat och förebyggande samarbete. Beprövade och forskningsbaserade metoder för friska arbetsplatser är ett arbetssätt som lönar sig i längden, säger Marianne Parmsund.

Helena Edström