Otrygga anställningar försvårar arbetsmiljöarbete

Otrygga anställningar är en allt vanligare syn i det svenska arbetslivet. Särskilt utsatta är papperslösa, utländsk arbetskraft och personer med utländsk bakgrund och kort utbildningsbakgrund. Utvecklingen kring så kallade prekära jobb stod i fokus för en session under det arbets- och miljömedicinska vårmötet. 

- Det handlar om tillfälliga anställningar, anställningar utan lön, oförsäkrade och oorganiserade, anställda med flera arbetsgivare, låga löner, bemanningsföretag, påtvingat egenföretagande. Det här är en viktig utveckling för oss att följa, sa Gun Johansson, epidemiolog och forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, och en av föreläsarna under sessionen.

Svårt komma i kontakt

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har andelen tidsbegränsat anställda sedan 1987 ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda 2014. Andelen är som störst bland ungdomar 15-24 år, där 56 procent var tidsbegränsat anställda 2014. Även utrikes födda ligger över genomsnittet. 23,8 procent av de anställda som utrikes födda hade en tidsbegränsad anställning förra året. Timanställningen är den anställningsform som de senaste åren ökat mest bland de tillfälligt anställda.
Men vad innebär det då för arbets- och miljömedicinska klinikers verksamhet att en stor andel av den svenska arbetande befolkningen inte har tillsvidareanställningar? Enligt Gun Johansson finns det en risk att tillfälliga eller otrygga anställningar leder till hälsorisker som är svåra för klinikerna att övervaka.

- Det kan exempelvis vara svårare för oss att komma i kontakt med prekärt anställda än med tillsvidareanställda. Och hittar vi inte till personerna så är det också svårt att få tillgång till arbetsplatserna i fråga, vilket i sin tur förstås gör det svårt att göra mätningar av exponering för hälsorisker. Dessutom kan det vara svårt att nå dessa anställda med enkäter vilket kan leda till brister exempelvis i våra Arbetshälsorapporter om regional arbetshälsa, sa Gun Johansson.

Ingen ny trend

Det finns ingen enhetlig svensk sammanfattande term för anställningarna i fråga men vanliga uttryck är förutom prekära anställningar även utsatta jobb och osäkra jobb. Men förekomsten av den här sortens anställningar är egentligen inget nytt fenomen, enligt en annan föreläsare vid sessionen – Anette Thörnquist, arbetslivsforskare vid universitetet i Tübingen.

- Tillfälliga anställningar, deltider, stand by, on call – det är inget nytt i sig utan går att föra tillbaka på gamla former för exploatering av arbetskraft. Syftet är detsamma nu som förr – att sänka arbetskostnaderna, sa Anette Thörnquist.

Utvecklingen som vi ser på arbetsmarkanden kan enligt henne härledas till nya strukturella förutsättningar i produktionen.

- Nya produktionskoncept som baseras på ny teknik, flexibel specialisering och outsourcing har genererat andra typer av anställningsförhållanden inom industrin, men också inom den växande privata sektorn och inom den krympande offentliga sektorn, sa Anette Thörnquist.

Det är inte bara forskare som engagerar sig i frågan om tillfälliga eller otrygga anställningar. Ytterligare en föreläsare vid sessionen om prekära anställningar var Sten Gellerstedt, utredare vid LO.

- Varför bryr sig LO om den här frågan? Jo för att vi vet att otryggheten i sig innebär ökade risker för ohälsa. Löntagare med hög press i anställningsvillkoren känner oro och otrygghet och anstränger sig samtidigt hårt för att behålla jobbet – vilket leder till en ökad förekomst av psykisk ohälsa i dessa grupper, sa Sten Gellerstedt.

Papperslösa utsatt grupp

Enligt honom har samtliga LO-förbund rapporterat om problemet med utarmande jobb och prekära anställningar, exempelvis inom områdena transport, bygg och anläggning, restaurang, städning, skogsvård och lantarbete. När LO utredde frågan vidare visade det sig att risken för prekära yrken ökar där lönen är en stor kostnad, arbetstagaren är lätt utbytbar, företagen är små och många, arbetsplatserna är tillfälliga eller mobila, produktionskedjorna är långa och där det är svårt att organisera sig fackligt. Ett annat problem som LO noterar är att det blir vanligare med att arbetsgivare ger arbetstillstånd till migranter och papperslösa mot betalning.

- Särskilt utsatta för prekära anställningar är papperslösa, arbetare från tredje land med arbetstillstånd, utstationerade från EU-land och personer med utländsk bakgrund med en kort utbildningsbakgrund. Det vi ser är inte framväxten av en ny prekär klass, det är arbetarklass helt enkelt, sa Sten Gellerstedt.

Text: Helena Edström
Bildtext: Inom restaurangbranschen finns problem med prekära anställningar.
Foto: Matton