Lättare för kommuner att kartlägga buller

Det ska bli lättare för kommunerna i Stockholms län att kartlägga hälsoskadligt buller. Centrum för arbets- och miljömedicin står bakom en ny vägledning som ska göra det enklare att beräkna oönskat ljud från vägtrafik, spårtrafik och industrier. 

Buller, eller oönskat ljud, är en miljöstörning som fortsätter att öka i den allt mer förtätade storstadsregionen Stockholms län. Stressproblematik, hjärt- och kärlsjukdomar, ökat bukomfång samt koncentrations- och inlärningssvårigheter är några av de hälsokonsekvenser som buller har visat sig kunna leda till i befolkningen.

- Tidigare sågs buller som lite av en komfortfråga: Bor man i en stad får man tåla lite oljud, och ingen har väl dött av lite buller? Men de senaste åren har forskning kring långtidseffekter visat att buller kan ha negativ effekt på människors hälsa, säger Charlotta Eriksson, som leder projektet ”Kvalitetssäkring och harmonisering av bullerkartläggningar i Stockholms län” vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Projektet syftar till att underlätta för kommunerna i Stockholms län att genomföra bullerkartläggningar på ett standardiserat, kvalitetssäkrat och jämförbart sätt. I dagsläget är situationen i länets kommuner nämligen väldigt spretig. Bullerkartläggningar görs i många av kommunerna, framförallt på områdes- och kvartersnivå. Men kartorna är sällan jämförbara och ofta saknas övergripande kommunkartor.

Bättre databaser behövs

Ett viktigt steg på vägen är därför den nya vägledning för bullerkartläggningar som på uppdrag av Centrum för arbets- och miljömedicin tagits fram av konsultföretaget WSP Sverige AB. Vägledningen, som nu är ute på remiss bland kommuner och akustikkonsultföretag, specificerar hur buller ska kartläggas på kommun-, områdes- och kvartersnivå, samt vilka data som behövs för att bullerberäkningarna ska bli jämförbara och hålla hög kvalitet.

- Bullerberäkningar kräver tillgång till väldigt mycket data. Det handlar bland annat om terrängdata, trafikdata för vägar och spår samt data för byggnader och bullerskärmar. I vägledningen understryks behovet av förbättrade indata för bullerberäkningar samt att informationen bör struktureras i databaser, säger Charlotta Eriksson.

Tanken är att det under hösten 2015 ska tas fram mallar för hur databaserna ska se ut. Själva arbetet med att fylla databaserna med standardiserade, kvalitetssäkrade och jämförbara data kommer dock att ta tid. Men på sikt är tanken att kommunernas bullerkartläggningar ska kunna sättas ihop till en gemensam bullerkarta för hela Stockholms län över exempelvis väg- och spårtrafik.

Nya riktvärden inom kort

Enligt ett EU-direktiv från 2002 ska städer med fler än 100 000 invånare vart femte år kartlägga buller enligt vissa specificerade normer. Endast två av länets 26 kommuner, Stockholm stad och Huddinge kommun, omfattas av kravet. I övrigt är det frivilligt att göra bullerkartläggningar. Så varför ska kommunerna lägga tid på detta?

- Det är viktigt att kommuner, i stadsplaneringen och i folkhälsoarbetet, har koll på sina invånares exponering för buller. Hur många individer utsätts för skadliga bullernivåer? Var har man mest problem och vilka bullerkällor dominerar? Det är frågor man måste kunna svara på för att kunna välja rätt åtgärder för att minimera problemen, säger Charlotta Eriksson.

Inom kort presenterar regeringen nya svenska riktvärden för trafikbuller, och under året kommer Världshälsoorganisationen WHO:s sammanställning av 15 års forskning kring omgivningsbullrets hälsopåverkan.

- Det kan konstareras att det händer mycket på bullerområdet just nu och att det är många som behöver sätta sig in i problematiken. Vi hoppas att den nya vägledningen kan hjälpa kommunerna i processen att ta fram bra beslutsunderlag vad gäller bullrets utbredning, säger Charlotta Eriksson.

Helena Edström