Forskare efterfrågar ökat engagemang

Hur påverkas människors hälsa och arbetsförmåga av klimatförändringar, luftföroreningar och buller? Det var frågeställningarna för två huvudföreläsningar under det arbets- och miljömedicinska vårmötet i Stockholm.

- Passande nog drog vårmötet igång den 22 april som är Earth Day – ett datum som sedan 1970-talet använts för att uppmärksamma världens miljöproblem, sa Tord Kjellström, professor i miljömedicin vid nya zeeländska University of Auckland och professor i arbetsmedicin vid australiska University of Sydney och Australian National University.

Som förste talare ut på vårmötet fokuserade han sin föreläsning kring det allt varmare jordklotet och hur hettaproblematiken påverkar hälsa, arbetsmiljö, produktivitet och ekonomi. Tord Kjellström, som även var delförfattare till ett kapitel i klimatrapporten 2014 från FN:s klimatpanel IPCC, visade sitt forskningsinstituts prognoskartor över så kallade hettaindex – alltså temperaturens och luftfuktighetens påverkan på människokroppen.

Särskilt utsatta regioner är Sydostasien, Västafrika och norra Australien. I många fall är arbetsförhållandena där redan svåra, och överdödligheten hög, för exempelvis jordbruksarbetare och industriarbetare. En situation som förvärras i takt med den pågående temperaturhöjningen.

- Medan klimatförändringarna fortgår kan man tro att de 4 miljarder människor som bor i de tropiska områdena acklimatiserats till höga temperaturer, men sanningen är att de fysiologiskt sett fungerar ungefär som oss som bor i svalare områden, sa Tord Kjellström.

Större flyktingströmmar

Hur människor påverkas av hetta beror på temperatur, luftfuktighet, vindstyrka, solstrålning, kläder och arbetsintensitet. För arbetare i heta områden är ofta det enda sättet att genomföra arbetet att kompensera hettan med vila.

- I Calcutta har antalet dagar då temperaturen ligger över 30 grader Celsius fördubblats vilket innebär att indiska byggnadsarbetare, under de varmaste månaderna, måste sluta arbeta under heta eftermiddagar. Att arbetskapaciteten går ner leder i sin tur till följdproblem som minskad produktivitet, stora ekonomiska förluster och bromsad lokal utveckling. Det här kommer att bli ett allt större problem, framförallt i världens fattiga länder, sa Tord Kjellström.

På lång sikt kommer hettautvecklingen innebära stora flyktingströmmar från områden i världen som på grund av temperturen blir obeboeliga.

- Flyktingströmmarna till Europa diskuteras mycket idag. Tittar vi på temperaturutvecklingen och beslutsfattares oförmåga att hindra den utvecklingen så kan vi räkna med allt större flyktingströmmar, framförallt från Afrika, i framtiden. Det är hög tid att diskutera vad det är för jordklot vi överlämnar till våra barnbarn och deras barnbarn, sa Tord Kjellström.

Kunskap har fått effekt

I ett framåtblickande globalt temperaturperspektiv finns det alltså mycket att oroa sig över. När det gäller omgivningsmiljön i Sverige då – finns det mer att glädja sig åt här? Stundtals mer uppmuntrande var den tillbakablickande föreläsningen om omgivningsmiljöarbetet i Sverige som hölls av Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Han konstarerade att när det gäller stora omgivningsmiljöfrågor som exponering för metaller, miljötobaksrök och radon har forskningen i flera fall gett positiva följdeffekter för människors hälsa.

- Det handlar bland annat om minskade utsläpp av och arbetsexponering för metaller, begränsning av rökning i olika miljöer och förändrade attityder till passiv rökning, sänkta gränsvärden för radon i bostäder och stöd för radonsänkande åtgärder, sa Göran Pershagen.

När det gäller luftföroreningar och buller – omgivningsmiljöfaktorer som kan påverka hälsan negativt – har det än så länge varit svårare att få gehör i form av förändrade samhällsattityder.

- Ett exempel gäller buller där Världshälsoorganisationen WHO skärpt riskbedömningen rörande allvarliga hälsoeffekter av buller. Samtidigt har vi det anmärkningsvärda läget i Sverige att vi fått höjda riktvärden för trafikbuller, sa Göran Pershagen som själv sitter med i den grupp som tar fram WHO:s nya riktvärden för buller.

Enligt Göran Pershagen behövs mer epidemiologisk forskning kring samband mellan exponering och respons, mer internationella samarbeten för att stärka forskning och inflytande och, inte minst, ett ökat engagemang bland forskare och medicinsk personal att sprida kunskap om hälsorisker knutna till miljöfaktorer.

- Vår kunskap måste spridas och ge effekt! Det är vår skyldighet att ta denna diskussion, sa Göran Pershagen.

Helena Edström
Bildtext: Göran Pershagen, professor, Karolinska Institutet
Foto: Marie Sahlén