Arbetsmiljöverkets minskade krav oroar yrkeshygieniker

Inom företagshälsovården är det svårt att få tid och pengar till yrkeshygieniska mätningar. Samtidigt vill Arbetsmiljöverket minska kraven på mätningar på företag. Frågan om mätningarnas vara eller icke vara var tema för en paneldebatt under det arbets- och miljömedicinska vårmötet.

Yrkeshygien handlar om att leta efter, värdera och förebygga exponeringar som kan innebära hälsorisker i arbetslivet. Det kan exempelvis handla om kemiska ämnen, luftföroreningar eller andra faktorer som kan innebära hälsorisker för de som arbetar i miljön.

- Det är enbart genom mätningar som vi kan påvisa och värdera den exponering patienten faktiskt utsatts för. Allt annat blir mer eller mindre kvalificerade gissningar, sa Mattias Fridh, yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting och en av deltagarna i paneldebatten.

Dilemma för företagshälsovården

Men i dagsläget är situationen sådan att det inom företagshälsovården, som oftast är först ut med att utreda patienterna, kan vara svårt för arbetsmiljöingenjörer att få tid och medel att göra gedigna yrkeshygieniska mätningar. En situation som försvårar patientutredningarna hos både företagshälsovården och arbets- och miljömedicinska kliniker.

- Inom företagshälsovården måste vi ta betalt för det vi gör. Och här har vi ett dilemma – hur ska vi få företagen att vilja betala för yrkeshygieniska mätningar på arbetsplatserna? Dessutom kommer vi ofta inte ens i kontakt med de företag vars verksamhet omfattar de farligaste miljöerna ur exponeringssynpunkt, sa Kerstin Karlsson, arbetsmiljöingenjör vid Avonova företagshälsa, som också deltog i paneldebatten.

För patientens bästa behövs alltså fler yrkeshygieniska mätningar, anser alltså representanter från företagshälsovård och arbets- och miljömedicinsk kliniker. Men Arbetsmiljöverket, som står bakom föreskrifter kring exponeringar i arbetslivet, vill delvis driva utvecklingen åt ett annat håll. Enligt det förslag på föreskrift om kvarts- och stendamm i arbetsmiljön som nyligen har varit ute på remiss vill Arbetsmiljöverket exempelvis minska kraven på mätningar från företagen.

Oro bland yrkeshygieniker och läkare

Ytterligare en deltagare i paneldebatten var Jens Åhman, chef vid Arbetsmiljöverkets enheter för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer och toxikologisk riskbedömning. Enligt honom är det traditionella sättet att arbeta varken hållbart eller effektivt och därför dags att ändra synen på de yrkeshygieniska mätningarna.

- I Sverige finns hundratusentals företag som enligt arbetsmiljölagen ska mäta exponeringen för kvartsdamm på arbetsplatsen, men Arbetsmiljöverket får bara in 300 mätrapporter per år, och det från ett fåtal företag. Vi skrapar alltså bara på ytan och det är dags att ändra arbetssätt. Yrkeshygieniska mätningar behövs, men de ska användas som underlag för åtgärder. För Arbetsmiljöverket är inte mätresultatet det primära utan åtgärderna för minskad ohälsa och olycksrisk i arbetslivet, sa Jens Åhman, enhetschef vid Arbetsmiljöverket.

Det faktum att Arbetsmiljöverket vill minska kraven på kvartsmätningar orsakar stor oro bland yrkeshygieniker och läkare på arbets- och miljömedicinska kliniker runtom i landet.

- Eftersom många företag idag saknar ett fungerande arbetsmiljöarbete är vi oroliga att förslaget kommer att leda till ännu sämre kontroller på hur höga kvartsdammhalterna är på företagen när ingen längre samlar in mätningar. Istället för att få företagen att följa kraven i föreskriften tar man bort kraven på mätningar, något som är helt obegripligt för oss, sa moderatorn för paneldebatten Marie Lewné, enhetschef och yrkeshygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting.

Diskussionen om yrkeshygieniska mätningars utförande och roll i patientutredningar och arbetsmiljöarbetet lär fortsätta i branschen.

- Det är viktigt att vi fortsätter att diskutera frågan i våra föreningar Svensk yrkes- och miljöhygienisk förening och Föreningen teknisk företagshälsovård, konstaterade avslutningsvis Marie Lewné.

Helena Edström
Foto: Matton